Trump trodde att han slog ett stenhård slag mot Huawei när han stänger ut företaget från att delta i konstruktionen av amerikanska 5G-nät. Google gick snabbt ut med informationen om att de kommer att kasta ut Huawei ifrån Android-gemenskapen och ett antal stora leverantörer av komponenter gick också ut med varningar. I samma veva kunde man på Blocket se hur det började strömma ut annonser om Huawei-telefoner. Är detta slutet för bolaget?

Huawei är dock inte framgångsrika utan anledning utan även de har strategier som de utvecklat, inkl. en plan B ifall exempelvis Windows eller Android skulle strypa möjligheten för Huawei. De har nämligen redan utvecklat ett eget operativsystem för smartphones och datorer. Huaweis VD Richard Yu berättar att arbetet med operativsystemet inte precis startade igår, utan utvecklingen av detta har pågått sedan 2012.

Andra stora bolag som kommer sluta leverera till Huawei är Intel, Qualcomm och Broadcom. Frågan är nu vad Kina och Huawei kommer att svara med, och hur denna strid kommer att slå mot Huawei långsiktigt? Ska du behålla din Huawei eller bör du sälja den på Blocket fort som ögat? eller är det ett tillfälle att köpa en fin telefon till ett vrakpris?

 

Läs mer

• Om planerna för operativsystemet här
• Reuters rapport om Googles planer här
• Bloomberg om andra bolags agerande här

AI är redan läskigt träffsäkert. Det finns redan enklare projekt där man kan visa hur ”enkelt” man kan skapa såväl bilder som texter automatiskt med AI som motor. Det är lite som att skapa seriefigurer – fast med riktiga människor som står i rampljuset.

Bilderna och texten genereras med en teknik som kallas GAN (generative adversarial network). Detta är ett nytt koncept inom AI / Machine Learning som introducerades för första gången 2014. Tekniken använder sig av ett stort antal bilder på kändisar som den använder för att generera nya bilder. En svårighet med tekniken var att generera bilder med olika vinklar, ansiktsformer och hårtyper. Därför introducerade Nvidia en lösning som kallas StyleGAN vilket är det som används i nedan länkar. Tekniken genererar bilden med låg upplösning från början och bygger den sedan pixel för pixel till en hög upplösning. Varje pixeländring kan då ta hänsyn till omgivande pixlar och därmed kan en otroligt verklighetstrogen bild skapas.

Är det verkligen människor som kommer att skapa morgondagens bilar, byggnader och seriefigurer eller kommer allt skapas av datorer? När datorer och maskiner kan göra så verklighetstrogna bilder och texter med relativt ”enkel” teknik, hur kommer då morgondagen att se ut?

Läs mer

• Se en 6 minuters film om tekniken här
• Se bilder AI skapar här
• Se skådespel AI skapar här
• Om hur det fungerar här
• Läs fler arttiklar med teknikfokus här

 

 

Vid det här laget har de allra flesta av oss förstått idén med Cloud Computing. Nuförtiden pratar man inte längre om vad det egentligen är, utan man pratar helt sonika om Cloud Computing. På något vis har uttrycket nått en kritisk massa av förståelse så att förklaringen är onödig. Det är ungefär som alla schampo- och hudbehandlingar som finns därute. De skapar ett varumärke, sätter TM-stämpeln på det och sen är det något fantastiskt som bara händer i bakgrunden när man använder det.

Men är alla dessa schampo och hudbehandlingar verkligen så fantastiska, och vad är det egentligen som ligger bakom alla dessa fantastiska ”revolutionerande” preparat..? Och hur skiljer vi alla dessa ifrån varandra?

Cloud har blivit brett accepterat och gemene man har slutat ifrågasätta vad det egentligen är. Tanken är att ”någon annan” bara ska lösa så att all teknik i bakgrunden bara fungerar, felfritt 24 timmar om dygnet, och att det är bergsäkert. Du behöver inte installera uppdateringar och gå igenom säkerheten, och du behöver inte heller fundera på vilken kapacitet du ska ha på din applikation. Det är bara att lasta upp den i molnet så fungerar den. Felfritt och säkert, oavsett vilken leverantör som levererar lösningen till dig.

Tänk efter före

Är det verkligen såhär det fungerar i verkligheten, eller har vi bara satt TM-märket bakom allt inom Cloud och svalt det med hull och hår?

Visst skapar Cloud massor med förenklingar och fördelar, men det kan också finnas stora risker och frågor som man måste ta ställning till. Adrian Bridgwater konstaterar i sin artikel att vi till och med börjat blanda ihop begreppen inom Cloud och jämställer olika testmetodiker med varandra. Han menar att Cloud alltid är virtuellt men att det fortfarande är stor skillnad på att testa i molnet, test av molnet och att testa för molnet.

På samma sätt kan man ha en viss försiktighet kring hur man väljer molnlösning, varför man väljer den och hur man gör sitt val.

Läs mer

• Originalartikeln från Adrian Bridgwater på Frobes här
• Fler artiklar med Teknikfokus här

EU röstade i mitten av september igenom nya copyrightlagar trots massiv kritik. EU-parlamentet röstade igenom artikel 11 samt 13 under jubel. Inom EU-parlamentet finns bland annat en vrede mot internetjättarnas snillrika skatteplanering och dessa nya lagförslag är ett svar på detta. EU-parlamentarikern Fredrick Federley säger att lagarna kommer förstöra internet så som vi ser det i dag.

Artikel 11 (även kallad länkskatt) innebär att internetföretag som Google och Facebook måste betala för att de publicerar länkar till copyrightskyddat material. Detta kan vara länkar till allt ifrån nyhetsartiklar till bilder med copyrightskydd. I praktiken innebär detta att Facebook skulle behöva ha licens till samtliga nyhetssidor i världen för att kunna ha kvar förhandsvisningsfunktion för länkar på sin plattform.

Artikel 13 handlar om att internetföretagen kommer att bli juridiskt ansvariga för upphovsrättsintrång som begås av användare av plattformen. Detta betyder i praktiken att internetföretagen nu måste ha uppladdningsfilter som förhindrar att användarna sprider upphovsrättat material. Ett sådant filter kräver stora resurser vilket kan bli ett problem för dom mindre aktörerna på marknaden.

Nu höjs kritiska röster ifrån många olika håll och förslaget kritiseras även enhälligt ifrån forskarvälrden. 169 forskare inom immaterialrätt och journalistik skriver att ett sådant förslag kommer att skada journalistiken och i förlängningen leda till en minskad mediemångfald.

Frågan är vilka för- respektive nackdelar kommer detta att innebära för svenska företag och privatpersoner, och vilken påverkan har beslutet på hur du använder internet idag?

 

Läs mer

• På SvD här
• I NyTekniks artikel här

Studenter vid MIT-universitetet i Boston har tillsammans med Artificiell intelligens och den lokala pizzerian Crush Pizza fått fram receptet på den optimala pizzan. AI:n matades bland annat med hjälp av maskininlärning med stora mängder av pizzarecept från diverse matbloggar. Tyvärr visade det sig att AI:n inte visade sig ha någon vidare förståelse för smakkombinationer och den föreslog bland annat pizzor med kombinationer som blåbär, spenat och fetaost eller räkor, sylt och korv. Studenterna fick till slut ta hjälp av en mänsklig kock för att få ordning på sina pizzarecept.

Redan 2015 gjorde IBM:s Watson ett försök att skapa nya recept med hjälp av de kemiska komponenterna i olika ingredienser och över 10000 recept från Bon Appétit. Kokboken publicerades 2015.

 

Läs mer

• Källan här

25 maj 2018 målas spelplanen om för hur företag tillåts att spara information om personer. Det är EU som infört en förordning som tvingar alla medlemsländer att ändra sin lagstiftning. Lagen heter GDPR och i Sverige innebär det att Personuppgiftslagen PUL byts ut och ersätts av GDPR. Detta har stötts och blött i media under hösten 2017 och många ställer sig frågan varför ska vi ändra lagen, och hur kommer detta att påverka oss? Nedan ger några förtydliganden och tips kring vägen framåt för er.

Varför en ny lag, hjälper det mig?

Ett av syftena med dataskyddsförordningen är att skydda den enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. En förenkling är alltså att säga att den ska skydda dig som privatperson. Precis som om du lånar ut en ägodel till någon vill du ha möjlighet att begära tillbaks din ägodel när du inte längre vill låna ut den. På samma sätt kommer det nu att gälla dina personuppgifter. I grunden är detta bra för varje enskild individ, men det sätter en del hinder i vägen för företag i deras hantering av personuppgifter.

Grundprinciper och grunder

Några viktiga grundprinciper för behandling av personuppgifter i GDPR är att personuppgifter som huvudregel bara får samlas in för ett visst angivet ändamål och att det krävs en så kallad laglig grund* för att behandla personuppgifter.

Man ska minimera den mängd uppgifter man samlar in till ett absolut minimum för vad som faktiskt behövs och det finns krav på att du skall tillse att uppgifterna är korrekta. Detta innebär t.ex. att du inte tillåts samla information om anhöriga, civilstånd eller skostorlek om detta inte är något du kan påvisa dig ha grund för att samla in.

Vidare finns det i grundprinciperna krav på att du skall värna om integritet och konfidentialitet kring uppgifterna och hanteringen av dessa uppgifter, samt att du skall minimera tiden för hur länge du lagrar uppgifterna. Dessa grundprinciper ställer hårda krav på din IT-säkerhet och att du måste ha kontroll över vem som faktiskt har tillgång till informationen, samt att informationen skyndsamt skall raderas så snart du inte längre kan påvisa att du har grund för att behålla den.

Krass innebär denna lag att det ställs krav på att du förstår vad du samlar in, varför du samlar in det och till vad det ska användas. Den slentrianmässiga insamlingen som skett under många år kommer därmed upphöra.

Laglig grund i GDPR

Varje uppgift som samlas in och lagras från 25 maj 2018 behöver företaget kunna påvisa att det finns laglig grund för att samla in. Det finns 6 lagliga grunder att stödja sig på:

• Samtycke – d.v.s. att du överenskommit med individen att du får behålla deras information.
• Om du har ett ingånget avtal med den registrerade
• Fullgörandet av en rättslig förpliktelse – d.v.s. att du p.g.a. en lag eller annan rättslig förpliktelse måste spara information om den registrerade (ex. garantiåtagande)
• För att skydda intressen av grundläggande betydelse för den registrerade eller annan fysisk person
• För att utföra en uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning
• Intresseavvägning – d.v.s. att ditt intresse att behålla uppgiften har en större betydelse än den registrerades behov av integritet.

Förenklat man man säga att det framförallt är punkt 1-3 som är tillämplig för merparten av registreringar företag genomför, och att det möjligen kan uppstå tillfällen där punkt 6 är tillämplig.

Det intressanta i sammanhanget är att detta gäller personer

Andra ändringar av vikt

I lagen definierar man särskilda kategorier av personuppgifter som extra känsliga. Det är exempelvis ras, etniskt ursprung, politisk åsikt, religiös, filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförbund, sexualliv, sexuell läggning, uppgifter om hälsa, genetiska och biometriska uppgifter som definieras som extra känsliga och måste hanteras enligt särskilda bestämmelser.

Lagen kräver även att den registrerade ska få information om att den är registrerad och att denna skall kunna begära ut sina uppgifter, få dem raderade samt att denne skall få information om personuppgifterna misstänks kommit i orätta händer.

GDPR har även omdefinierat begreppet personuppgift och gett det en vidare betydelse. En personuppgift är inte endast personnummer eller väl definierade uppgifter om en person. En personuppgift är enligt GDPR allt som ”rimligen” kan leda till en specifik individ. Det innebär att en personuppgift är allt från en  E-postadress, ett användarnamn eller till och med en noga beskrivning av en individ utan dess namn som kan härledas till personen. Hur många såna registreringar tror du inte redan finns därute om dig?

Du behöver även ha rutiner och policys uppdaterade kring hur du faktiskt hanterar personuppgifter och hur du hanterar en personuppgiftsincident. Möjligen kan du även behöva utse ett dataskyddsombud om ni hanterar mycket eller känsliga uppgifter.

En viktig detalj är att förstå att det inte längre är självklart att lagra en E-postadress till en individ hos en kund. Behöver jag verkligen denna för att fullgöra mitt avtal gentemot företaget som jag har avtal med, eller räcker det att jag har företagets kontaktuppgifter?

Vad händer om jag inte följer lagen?

Följer man inte lagen kan det bli dyrt. Bötesbelopp kan utgå med upp till 4% av den globala omsättningen.

Vad behöver alla företag göra?

Alla företag behöver alltså se över sina rutiner kring personuppgiftshantering, vilka IT-system har vi som hanterar personuppgifter, vilken IT-säkerhet och hantering företaget har kring personuppgifter och vilka uppgifter som faktiskt lagras. Det räcker inte med att bara ”kika på systemen”, ni ska även göra en konsekvensbedömning och en analys av de system ni faktiskt har och säkerställa att dessa upprätthåller en god IT-säkerhet. Detta gäller även om ni ”hyr” systemet eller har en onlinelösning så krävs det av er att ni faktiskt säkerställt att leverantören upprätthåller godtagbara lösningar för att skydda ert data.

Inventera de personuppgifter ni har, kategorisera dessa i grupper och bedöm för varje grupp av uppgifter vilken laglig grund ni har för lagrandet av personuppgiften.

Inventera vilka system som faktiskt hanterar personuppgifter (ekonomisystem, CRM, filserver, mailserver etc – överallt finns personuppgifter). Hur säkerställer vi att vi vet vad vi lagrar i dessa system, och hur säkerställer vi att uppgifterna hanteras på rätt sätt? Vem har tillgång till uppgifterna? Hur säkerställer vi att vi kan radera en uppgift om en specifik individ i alla våra system?

Många företag behöver troligen skicka ut samtycken eller säkerställa att de har korrekta avtal gällande hantering av personuppgifter såväl med IT-leverantörer som med sina kunder.

Ladda hem GDPR Whitepaper

Vi har sammanställt en egen guide till dig som du kan ladda ner gratis. Fyll i dina uppgifter i formuläret nedan så skickar vi dig guiden.

Läs mer

• om dataskyddsförordningen